Ett inbrottslarm gör mer än att tjuta när någon redan är inne. Ett genomtänkt larmsystem avskräcker först, upptäcker sedan tidigt och verifierar slutligen att larmet är äkta så att rätt åtgärd sätts in. Här förklarar vi de bärande principerna: skillnaden mellan skalskydd och volymskydd, larmklasser, zoner, sabotageskydd och hur ett larm verifieras.
Skalskydd mot volymskydd
Inbrottsskydd brukar delas in i två lager som kompletterar varandra. Förstår du skillnaden kan du bygga ett larm som upptäcker en inkräktare så tidigt som möjligt.
Skalskydd
Skalskyddet bevakar bostadens yttre gräns, det vill säga dörrar och fönster. Magnetkontakter och glaskrossdetektorer reagerar redan när någon försöker ta sig in, innan personen är inne i bostaden. Fördelen är att larmet går tidigt och att du kan ha det tillkopplat även när du är hemma och rör dig fritt inomhus. Skalskyddet hänger nära ihop med det fysiska skyddet, så en stabil säkerhetsdörr och bra fönsterbeslag höjer effekten av larmet.
Volymskydd
Volymskyddet bevakar utrymmen inne i bostaden med rörelsedetektorer. Det fångar en inkräktare som tagit sig in, oavsett hur. Nackdelen är att larmet ofta måste vara frånkopplat när du är hemma och rör dig, eftersom dina egna rörelser annars utlöser det. Många system löser detta med zoner, mer om det nedan.
Det starkaste skyddet kombinerar båda lagren och samspelar med övriga delar av bostadens skalskydd. Vill du förstå helheten kring hemmets larm, se vår guide om hemlarm.
Detektortyper i ett inbrottslarm
Olika detektorer fångar olika hot. Ett välbyggt larm använder flera typer så att inkräktaren upptäcks på flera sätt.
| Detektortyp | Upptäcker | Lager | Bra att veta |
|---|---|---|---|
| Magnetkontakt | Öppnad dörr eller fönster | Skalskydd | Larmar tidigt, kan vara på när du är hemma |
| Glaskrossdetektor | Krossat fönster | Skalskydd | Reagerar på ljudet av krossat glas |
| Rörelsedetektor (IR) | Rörelse inomhus | Volymskydd | Bör vara husdjursimmun vid husdjur |
| Kameradetektor | Rörelse plus bild | Volymskydd | Ger verifiering av larmet |
| Vibrationsdetektor | Bändning i karm eller vägg | Skalskydd | Fångar inbrottsförsök innan dörren är öppen |
Larmklasser enligt SSF
För att försäkringsbolag och installatörer ska tala samma språk klassas inbrottslarm enligt normer från Stöldskyddsföreningen (SSF). Larmklassen anger hur omfattande och motståndskraftigt larmet är, från enklare bostadsskydd till högre klasser för objekt med stort skyddsvärde. SSF 130 är en central regelsamling för projektering och installation av inbrottslarm.
Vilken klass du behöver styrs oftast av ditt försäkringsbolag och av vad du ska skydda. Fråga försäkringsbolaget vilken larmklass de kräver, och låt installatören projektera larmet mot den klassen, så att täckning, detektorval och larmöverföring uppfyller villkoren.
Zoner: dela upp larmet
Ett larmsystem delas in i zoner så att olika delar av bostaden kan tillkopplas oberoende av varandra. Vanligt är att skalskyddet på dörrar och fönster är tillkopplat nattetid medan rörelsedetektorerna i sovrumsdelen är frånkopplade. Zoner gör larmet praktiskt att leva med, minskar onödiga larm och låter dig anpassa skyddet efter dygnets rytm.
Sabotageskydd
Ett trovärdigt inbrottslarm måste skydda sig självt. Sabotageskydd innebär att larmet reagerar om någon försöker manipulera det, till exempel öppna en detektor, klippa en kabel, störa den trådlösa kommunikationen eller koppla bort strömmen. Centralenheten bör ha reservbatteri och en kommunikationsväg som inte enkelt kan slås ut, så att larmet går även om inkräktaren försöker sätta det ur spel.
Hur larmet verifieras
Onödiga utryckningar kostar tid och pengar, därför verifieras moderna larm innan en väktare skickas. Det finns två vanliga metoder.
- Sekvensverifiering: larmcentralen kräver att två oberoende detektorer löser ut inom en kort tid innan larmet bedöms som äkta. En enstaka felaktig signal räcker då inte för utryckning.
- Kameraverifiering: en kameradetektor skickar bilder till larmcentralen, som med egna ögon kan avgöra om det rör sig om ett riktigt inbrott eller ett falsklarm.
När larmet är verifierat följer responskedjan: detektor löser ut, signalen går till larmcentralen, operatören bedömer larmet och larmar vid behov väktare eller polis enligt åtgärdsplanen. Ett verifierat larm ger snabbare och mer träffsäker respons.
Checklista för ett bra inbrottslarm
- Kombinera skalskydd och volymskydd för tidig upptäckt.
- Fråga försäkringsbolaget vilken larmklass enligt SSF som krävs.
- Dela upp larmet i zoner så att det går att leva med.
- Säkerställ att systemet har sabotageskydd och reservström.
- Välj verifiering, sekvens eller kamera, för att minska falsklarm.
- Stärk skalskyddet fysiskt med bra dörr och fönsterbeslag.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan skalskydd och volymskydd?
Skalskydd bevakar dörrar och fönster och larmar redan vid intrångsförsöket. Volymskydd bevakar rörelse inne i bostaden och fångar någon som redan tagit sig in. Tillsammans ger de tidig och säker upptäckt.
Vilken larmklass behöver jag?
Det avgörs av ditt försäkringsbolag och av vad du ska skydda. Fråga bolaget vilken klass enligt Stöldskyddsföreningens normer de kräver innan du beställer larmet.
Varför verifieras larm?
Verifiering med sekvens eller kamera sållar bort falsklarm så att väktare bara skickas vid äkta larm. Det ger snabbare respons och färre onödiga utryckningar.
Kan jag ha larmet på när jag är hemma?
Ja, om du delar in larmet i zoner. Då kan skalskyddet på dörrar och fönster vara tillkopplat nattetid medan rörelsedetektorerna där du sover är frånkopplade.