Foto: Jakub Żerdzicki via Unsplash
En offert på ett passersystem ser ut som ett köp av hårdvara: läsare, ellås, en centralenhet och en påse taggar. Men det som avgör vad föreningen binder sig till står ofta längre ner, i raderna om programvara, drift och service. Styrelsen behöver veta om föreningen köper ett system den äger eller hyr ett som den betalar för varje månad. En återkommande avgift för licens, molntjänst, programvara eller support betyder abonnemang, även om hårdvaran köps.
Produkt eller abonnemang avgörs av offertens löpande rader
Ett passersystem består av samma delar oavsett leverantör: läsare vid dörren, en centralenhet som lagrar behörigheter och loggar passager, ellås eller motorlås, och taggar eller kort till de boende. Alternativen skiljer sig åt i var centralenheten och programvaran finns.
- Lokalt system. Centralen står i fastigheten och data stannar i huset. Efter installationen återstår service, reservdelar och nya taggar. Även ett lokalt system kan ha löpande kostnader för programvara, licenser eller drift.
- Molnbaserat system. Behörigheter och logg hanteras i en tjänst som administratören når via webben eller en app. Administratören kan sköta systemet var som helst, men tjänsten måste finnas kvar så länge föreningen använder det.
Börja med att leta efter en återkommande avgift i offerten. Står det en kostnad per månad eller år för licens, molntjänst, programvara eller support är det ett abonnemang, även om hårdvaran köps. Står det bara en engångssumma ska styrelsen fråga vad som händer med programvaran efter garantitiden och vem som betalar uppdateringar.
Kontrollera vem som tillverkar passersystemet
Kontrollera vem som står bakom produkten, inte bara vad den heter. Ett exempel är Aptus, Assa Abloys passersystem för flerbostadshus. Adressen aptus.se leder i dag vidare till Assa Abloys svenska webbplats. Systemnamnet i en offert kan vara en produktlinje i en låskoncern och inte en fristående produkt.
Läs avtalet med framtida reservdelar, taggar och utbyggnad i tankarna. Fråga leverantören:
- Kan nya taggar köpas av fler än den installatör som lämnar offerten?
- Kan en annan installatör bygga ut eller serva systemet, eller krävs en certifierad partner?
- Vilken uppsägningstid gäller för molntjänsten eller serviceavtalet, och vad händer med behörigheter och logg om avtalet sägs upp?
Antalet dörrar och den löpande avgiften driver priset
Priset på ett passersystem varierar så mycket mellan fastigheter att ett schablonbelopp inte säger något om den egna offerten. Jämför i stället offerterna post för post. Kostnaden drivs av:
- antalet dörrar med läsare: port, källare, tvättstuga, cykelrum, soprum och förråd
- valet av läsare och lås, och om befintliga dörrar klarar ellås eller behöver byggas om
- om kablar måste dras eller om trådlösa och batteridrivna komponenter räcker
- om systemet ska kopplas ihop med porttelefonen, ett larm eller andra delar av skalskyddet
- antalet taggar per lägenhet och priset på extra taggar
- den löpande avgiften för licens, molntjänst och service
Be alla leverantörer räkna på samma antal dörrar och taggar. Annars jämför styrelsen olika anläggningar i stället för olika priser. Räkna också den löpande avgiften över flera år, eftersom den kan väga tyngre än installationen.
Det gamla nyckelsystemet försvinner inte automatiskt
Ett taggsystem ersätter nycklarna till de dörrar som får läsare, men inte till andra. Lägenhetsdörrarna behåller sina egna lås om de inte ingår i offerten, men en del system kan också styra lägenhetsdörrens lås. Andra dörrar som inte ingår i offerten fortsätter att öppnas med den gamla nyckeln. Kontrollera i offerten exakt vilka dörrar som byggs om, och om leverantören tar hand om de cylindrar som blir kvar. Lägenhetsdörrens eget skydd tas upp i guiden om säkerhetsdörr för lägenhet.
Passageloggen är personuppgifter
Ett passersystem registrerar vilken tagg som öppnat vilken dörr och när. Eftersom varje tagg hör till en boende är loggen personuppgifter, och då gäller dataskyddsförordningen. Integritetsskyddsmyndigheten skriver att de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet avgör vem som är personuppgiftsansvarig. Myndigheten skriver också att föreningen redan från början behöver ha klart för sig vilken eller vilka organisationer som är personuppgiftsansvariga.
Föreningen behöver också ha bestämt hur länge olika uppgifter får sparas och ha rutiner för gallring. Lagringstiden är ett beslut som föreningen ska fatta, och den ska stå i informationen till de boende. Fråga leverantören var loggen lagras, vem hos leverantören som kan läsa den och hur gallringen ställs in.
Stadgarna avgör om stämman ska fatta beslutet
Enligt bostadsrättslagen ska beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens hus eller mark fattas på en föreningsstämma, om inte något annat har bestämts i stadgarna. Lagen räknar inte upp passersystem, så varje förening får själv bedöma om bytet är en väsentlig förändring. Läs därför stadgarna innan offerten antas, och lägg frågan på stämman om styrelsen är osäker. Samma regel styr till exempel stämmobeslut om balkonger.
Sex frågor styrelsen ska ha svar på innan offerten på passersystemet antas
- Finns en återkommande avgift, och vad kostar den över flera år?
- Äger föreningen hårdvaran och programvaran efter installationen?
- Vem tillverkar systemet, och kan andra än installatören leverera taggar och service?
- Vilka dörrar ingår, och vad händer med de gamla nycklarna och cylindrarna?
- Var lagras passageloggen, vem kan läsa den och hur länge sparas den?
- Kräver stadgarna att stämman fattar beslutet?
Med svaren kan styrelsen jämföra offerterna på samma villkor och förklara för föreningen vad den köper.
Senast faktagranskad: 18 oktober 2026